– Genom sina förhör samlar man namn på personer som funnits i ett nätverk. Det behöver inte betyda att personen som grips är intressant i sig eller misstänkt för något brott, utan den personen är intressant för den sitter inne på namn på andra personer så man kan skapa en uppfattning av vilka som kanske kunde ingått i ett nätverk. På så sätt samlas fler namn och det blir en snöbollseffekt någonstans, säger juristen Anna Wigenmark vid Svenska Helsingforskommittén.

Risk för rikets säkerhet

Utan att ha fått några anklagelser presenterade mot sig och utan advokat sitter Abderazzak Jabri i dag i fängelset utanför Rabat, Marocko. För drygt tre månader sedan avvisades han dit efter två år i svenska häkten. I Sverige klassades han som en risk för rikets säkerhet, men som alltid i sådana ärenden har Jabri själv inte fått veta varför han är en säkerhetsrisk.

Fängelsetortyr

Kalla faktas Staffan Ahlström och Gustav Fridolin har granskat metoderna som används i Sveriges krig mot terrorismen. De har följt Abderazzak Jabri i spåren ner till Marocko och funnit en historia om drömmar som slutat i fängelsetortyr.

– Sverige borde ha vetat att det fanns en risk att han skulle bli torterad eller utsatt för grym och omänsklig behandling om han utvisas, konstaterar Anna Wigenmark.